Time to Put on The Glasses

Normer

Normer kan beskrivas som de oskrivna reglerna som delas av medlemmarna i samma grupp eller samhälle (Legros, 2020). Enligt nationalencyklopedin definieras norm som ” det ideal som en person förväntas anpassa sig till. Det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp” (Nationalencyklopedin, 2021). Normer berättar för oss hur man förstår sin verklighet och vad man anser är sant och rätt samt en bild av de föreställningar man har om samhället, andra och sig själv. Normer tenderar oftast att vara osynliga så länge de inte bryts medan den som bryter mot normen upplever friktion (Pease, 2010).

Den som väljer att anpassa sig till normen kan belönas med tillhörighet och bekräftelse medan normbrytaren riskerar att motta negativa sanktioner för att ha brutit mot normen i form av skuld, tystnad, uteslutning, skam, stigmatisering, diskriminering och exkludering (Larsson, 2014). Diskriminering innebär att en särbehandling som innebär ett avsteg från att alla ska behandlas lika har ägt rum (Nationalencyklopedin, 2021). Konformitet till många normer är omedveten (Boeree, 2009).

Normer skapas av oss människor och kan därför också ifrågasättas och förändras. Genom att följa normer upprätthåller vi dem (Legros & Beniamino, 2019). Ett sätt att utmana och förändra normer är genom att ha ett normkritiskt perspektiv, någonting som idag är en av de rekommenderade metoderna Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) förordrar. Normkritik fokuserar på de normer vilka begränsar och riskerar att upprätthålla normativa och förtryckande strukturer.

Hur normer fördelar makt

Normer är starkt kopplade till maktstrukturer och normativa handlingar ger tillgång till makt (Björkman, 2019). Makt skapas och fördelas i relationer mellan människor och denna fördelning är tätt sammankopplad till maktstrukturer. Makt uppstår när normer kommuniceras enligt forskarna Lena Martinsson och Eva Reimers, som är inspirerade av Foucault. Normer skapas och fördelar makt när idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant kommuniceras. . Maktstrukturer som baseras på kategoriseringar samverkar och påverkar varandra och detta perspektiv kallas intersektionalitet.

Normkritik

Normkritik innebär inte att man är kritisk mot normer i allmänhet och önskar uppnå ett samhälle utan normer, då det finns en del positiva normer. Normkritik innebär ett fokus på normer vilka upprätthåller maktstrukturer och därmed till olika stort handlingsutrymme för olika människor. Normkritik fokuserar på de normer vilka begränsar och riskerar att upprätthålla normativa och förtryckande strukturer (Skolverket, 2014). Inom normkritiken fokuserar man på normen som ger upphov till diskrimineringen istället för normavvikaren för att skapa jämlikhet (Bryt!, 2014). Detta perspektiv synliggör och möjliggör att man kan ifrågasätta varför människor diskrimineras, det räcker inte endast med att synliggöra de som exkluderas då det finns en risk att man annars stärker den rådande normen (Brade et al, 2008). I arbetet med normkritik är det viktigt att granska den egna maktpositionen och de privilegier man har (Bryt!, 2014). Det normkritiska perspektivet främjar möjligheten att reflektera kring normer och detta bidrar till en förändringsprocess hos individen då man börjar syna sina egna föreställningar och värderingar.

Ens privilegier

Den normkritisk pedagogiken är reflekterande och självgranskande (Björkman & Bromseth, 2019). Även om vår position inte är självvald eller om vi har arbetat hårt för att komma dit så ger det oss privilegier (Havia, 2019). Denna realisation kan vara smärtsam men det positiva är att just dessa privilegier även kan användas för att medvetandegöra de strukturer som skapade privilegiet (Havia, 2019). I det normkritiska arbetet är det essentiellt att kunna reflektera över vår egen position oavsett hur jobbigt, pinsamt eller smärtsamt det är då det öppnar upp frigörelse då vi alla formar och formas av maktstrukturer (Langmann, 2019).

Kunskapskrisen som uppstår när man inser att en själv omedvetet upprätthållit social orättvisa, när det är just det man vill komma åt, kan detta leda till ett inre motstånd (Havi, 2019). Omedvetna former av fördomar som sker utan intention att skada frambringar de svåraste problemen för normbrytare och det förrädiska är att en själv har bidragit till denna typ av mikroaggressioner (Havia, 2019).

Avslutningsvis vill vi nämna att skam är en återkommande känsla när en börjar granska sina egna privilegier (Björkman, 2019). I enlighet med Brené Browns forskning försöker vi dock personligen känna skuld istället för skam, då det inte är konstruktivt för en i sin lärandeprocess (Brown, 2013). Skuld fokuserar på en handling som går emot ens värderingar eller känslor medan skam handlar om ens egenvärde.

Normativ konflikt och konformism

Människor som lever med flera kulturer påverkas av fler normer. Bikulturella kan uppleva en inre normativ konflikt när dem försöker identifiera sig med båda kulturerna samtidigt som  man känner press att följa majoritetssamhällets värderingar (Stroink, 2009). Bikulturella kan uppleva känslan att vara fast mellan två världar då normer från de två olika kulturerna kan vara motstridiga då man genom att leva upp till normerna för en kultur automatiskt bryter normerna för den andra kulturen (Giguère, 2010).

Målgrupp med en ökad risk för påfrestningar

Ambitionen med We Listen In är att ge deltagarna verktyg för att stärka sitt välmående, då de har en ökad risk för följande påfrestningar relaterade till normer:

  • Minoritetstress relaterad till att man blir diskriminerad (Socialstyrelsen, 2019)

  • Stress och påfrestning relaterad till att man känner sig tvungen att följa normer man inte tror på sk pluralistisk ignorans och inskränkningar i ens personliga frihet (Legros, 2020)

  • Stress relaterad till bestraffning när man bryter normer (Giguère, 2010)

  • Stress relaterad till att man försöker orientera sig mellan två olika kulturer sk. ackulturativ och bikulturell stress (Giguère, 2010)

  • Psykisk ohälsa relaterad till den kognitiva dissonans som kan uppstå när man agerar annorlunda från hur man känner och tänker (Björklund, 2021)

  • Prestationsrelaterad stress då man försöker leva upp till föräldrarnas förväntningar på framgång gällande studier och karriär (Pumariega, 2005) 

  • Skuld och skam för att man inte följer/inte vill följa normen (Larsson, 2014)

  • Andersson, L. 2010. Tricky Business!. I Bromseth, J. och Darj, F. 2010 (red.) Normkritisk pedagogik-Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap.

    Arbetsmiljöforum. Konstruktiv-normkritik en rapport om normkritik i europeiska socialfondens projekt 2012 .pdf (Hämtad 2021-07-21)

    Bengtsson, J. Sotevik, L. 2019. Normkritisk osäkerhet. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik- Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Bicchieri C., Mercier H. 2014. Norms and Beliefs: How Change Occurs. In: Xenitidou M., Edmonds B. (eds) The Complexity of Social Norms. Computational Social Sciences. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-05308-0_3

    Björklund, C. 2021. Kognitiv dissonans. Stockholm: Mindler. https://mindler.se/kognitiv-dissonans/ (Hämtad 2021-07-21)

    Bromseth, J. 2019. Normkritisk pedagogik – rötter och fötter. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik-Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Björkman, L, och Bromseth, J. 2019. Introduktion. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik-Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Brown, B. 2013. DARING GREATLY: How the Courage to Be Vulnerable Transforms the Way We Live, Love, Parent and Lead. London, England: Portfolio Penguin.

    Björkman, L. 2019. Om att förstå vad vi inte förstår. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik- Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Boeree, G. 2009. Personality Theory: A Biosocial Approach. Shippensburg: Shippensburg University. https://webspace.ship.edu/cgboer/ptsocunc.html. (Hämtad 2021-07-21)

    Brade, L. , Engström, C., Sörensdotter, R., Wiktorsson, P. I normens öga-metoder för en normbrytande undervisning. 2008. Stockholm: Friends. Friends digitala utbud - helt gratis online. Hämtad 2021-07-21

    Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (tredje upplagan). 2011. Åkerlund, C. (red) https://www.levandehistoria.se/material/bryt Hämtad: 2021-07-21

    Dahlén, S. 2012. Gör-samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF JÄMT. Örebro: Länsstyrelsen. GOR-samlade-metoder-for-jamstalldhetsintegrering.pdf. (Hämtad 2021-07-21)

    Folkhälsomyndigheten. 2020. Normer. https://www.folkhalsomyndigheten.se/ledaresomlyssnar/fordjupning-for-din-forening/normer/. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. (Hämtad 2021-07-21)

    Forum för levande historia. RFSL ungdom. 2014. Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (Tredje upplagan) https://www.levandehistoria.se/material/bryt Hämtad 2021-07-21

    Glas, A., Freiman, E., Waara, E., Mörtlund, F., Ågren, M., Nilsson, J., Olsson, K. Vi Unga Ageraguiden. 2010. Stockholm: Vi Unga. viunga.se/wp-content/uploads/2013/03/ageraguiden.pdf (Hämtad 2021-07-21)

    Giguère, B., Lalonde, R., Lou, E. 2010. Living at the Crossroads of Cultural Worlds: The Experience of Normative Conflicts by Second Generation Immigrant Youth. Social and Personality Psychology Compass, 4(1), 14–29. https://doi.org/10.1111/j.1751-9004.2009.00228.x

    Havia, V. 2019. Vi de välvilliga. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik- Perspektiv, utmaningar och möjligheter.

    Hübinette, T (red). 2012. Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum.

    Karlsson, S.B. 2020. Mittuniversitet. SO2021 GE023G Genusvetenskap GR (A), Introduktion till normkritik, 7,5 hp. Föreläsning: Normkritik i praktiken. Första del av föreläsning med Sofia B Karlsson (miun.se) och Sofia B Karlsson del II (miun.se) Inspelad: 30 november 2020. Hämtad: 11 Aug 2020

    Kasper Burns, M., Elmqvist, C., Nathorst-Böös, H., Nylundh, C., Sjöman, S., 2008. O/Lika-Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering. Stockholm: LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

    Langmann, E. 2019. Mellan maktkritik och kunskapskriser – några utmaningar för den normkritiskt inspirerade läraren. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Studentlitteratur: Göteborg.

    Larsson, B. 2014. (proceedings) Jämställdhet 2.0 som anordnades av Nationella sekretariatet för genusforskning . Göteborg, Sverige. 6 november 2014. Normkritik-pdf.pdf (jamstallhttps://mindler.se/kognitiv-dissonans/.nu). (Hämtad 2021-07-21)

    Legro, S. et Cislaghi, B. 2020. Mapping the Social-Norms Literature: An Overview of Reviews. Perspectives on Psychological Science 2020, Vol. 15(1) 62–80. Doi: 10.1177/1745691619866455

    Mancenido, A., Williams, E C. , et Hajat, A. 2020. Examining Psychological Distress Across Intersections of Immigrant Generational Status, Race, Poverty, and Gender. Community Mental Health Journal, 56(7), 1269–1274. https://doi.org/10.1007/s10597-020-00584-w

    Nationalencyklopedin. 2021. Diskriminering.https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diskriminering. (Hämtad 2021-12-25)

    Nationalencyklopedin. 2021. Norm. https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norm (Hämtad 2021-12-25).

    Nygren, K., Rasmusson, E., Andersson Brynja, O., Sjödin, A.,Tillberg, A. 2012. Konstruktiv normkritik- En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens project. Stockholm:

    Nygård, A och Norell, M. 2019. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Pease, B., 2010. Undoing Privilege : Unearned Advantage in a Divided World. ProQuest Ebook Central: Zed Books Limited.

    Pumariega, Andrés J, et al. “Mental Health of Immigrants and Refugees.” Community Mental Health Journal, vol. 41, no. 5, 2005, pp. 581–597. DOI: 10.1007/s10597-005-6363-1

    Sjödell, M. 2019. Från att vara medveten till att medvetetgöra. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Göteborg: Studentlitteratur.

    Sjödell, M. 2020. Mittuniversitet. SO2021 GE023G Genusvetenskap GR (A), Introduktion till normkritik, 7,5 hp. Föreläsning: Normkritik i praktiken. Kurs: SO20https://elearn20.miun.se/moodle/course/view.php?id=10232&section=421 GE023G Genusvetenskap GR (A), Introduktion till normkritik, 7,5 hp (distans), Ämne: Delmoment 3: Normkritik i praktiken (miun.se) Hämtad: 11 Aug 2020

    Skolverket. 2016. Skolans värdegrund –Grundskola och gymnasieskola Modul: Främja likabehandling Del 5: Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm: Socialstyrelsen. Normer, normmedvetenhet och normkritik (skolverket.se) (Hämtad 2021-07-21)

    Socialstyrelsen. 2019. Att bryta mot normer. Stockholm: Socialstyrelsen. Att bryta mot normer - Kunskapsguiden. (Hämtad 2021-07-21)

    Socialstyrelsen. 2019. Självskattningstest om normer. https://kunskapsguiden.se/contentassets/645e703aad404ce5bce89e4287be841f/sjalvskattningstest-om-normer-kusnkapsguiden.pdf. Stockholm: Socialstyrelsen. (Hämtad 2021-07-21)

    Stroink, M L. , et Lalonde, R N. 2009. Bicultural Identity Conflict in Second-Generation Asian Canadians. The Journal of Social Psychology, 149(1), 44–65. https://doi.org/10.3200/SOCP.149.1.44-65